Vad är Rotary?

Länkar för dig som vill veta mer

Rotary 100 år 2005 - en posterutställning

Rotary är en organisaion bestående av ledande personer i affärs- och yrkesliv förenade världen över, som erbjuder humanitär service, uppmuntrar hög etisk standard inom alla yrken och hjälper till att skapa god vilja och fred i världen.

Historia

"Jag kom för att hänga upp min skylt" sa Paul Harris.

Året var 1896 och han hade kommit till Chicago för att starta sin advokatbyrå. Depressionen hade staden i sitt grepp och oärlighet och korruption var vardagsmat. I de hårda tiderna stod mängder av bostäder och affärslokaler tomma. Under sådana omständigheter var det inte lätt att driva företag och därför bjöd han en kväll in tre vänner till sitt kontor.

Där beslöt de tillsammans att starta en klubb för att bättre stå emot det hårda livet i Chicago och för att stödja varandras yrkesverksamhet. De första medlemmarna var Silvester Schiele, kolhandlare, skräddaren Hiram Shorey och gruvingenjör Gustavus E.Loehr. Detta var den 23 februari och klubben fick namnet Rotary, efter de roterande sammanträdena. Man bestämde också att man bara skulle ha en företrädare för varje yrke. När klubben växte tog man ett nytt steg. Man skulle inte bara tjäna varandra utan också det samhälle man levde i. Man antog två motton: "Service above self" och "He profits most who serves the best". Rotary arbetade aktivt med att starta nya klubbar och etablera sig i nya länder. Vid andra världskrigets början hade man över 200 000 medlemmar i 77 länder.

Idag finns 1,2 miljoner medlemmar i mer än 26 500 klubbar, en utveckling som knappt ens Paul Harris kunde ha drömt om. Rotarys verksamhet är uppdelad i fyra grenar: Klubbtjänst, yrkestjänst, samhällstjänst och internationell tjänst. I Rotary Internationals stadgar kan man läsa om dess syfte, att uppmuntra tjänandet genom att:
– lära känna människor.
– tillämpa en hög etisk standard i yrkeslivet.
– tillämpa tjänandets ideal i sitt dagliga liv och i samhället.
– främja internationellt samförstånd och fred genom världsomfattande kamratskap

Välgörenhet

Rotary Foundation
Rotary Foundations syfte är att genom internationella program för humanitär hjälp och för utbildningsändamål skapa förståelse över gränserna och uppnå fred i världen. Grunden till Rotary Foundation lades 1917, och 1983 registrerades den i Illinois, USA som en icke vinstgivande organisation. Bidragen till Rotary Foundation är helt frivilliga bidrag från rotarianer och klubbar i hela världen.

Under verksamhetsåret 1995-1996 utbetalades 52 milj US$.
Verksamheten är uppdelad i tre delar:
1. Humanitära programmet, till vilket under 1995/1996 fördelades 13,2 milj US$.
2. Utbildningsprogram, till vilket under 1995/1996 fördelades 26,2 milj US$.
3. PolioPlus, till vilket under 1995/1996 fördelades 17,3 milj US$ för vaccinering mot polio.

Polioplus startade 1985 och har sedan dess medverkat till att 1 000 milj barn har vaccinerats. Projektet ska vara slutfört till Rotarys 100-årsjubileum år 2005. Inom dessa tre grupper kan urskiljas underprogram, t.ex. Matching Granst, 3H, Carl P. Miller Discovery Grants och Rotary Volunteers.

Läkarbanken
I Sverige får projektet "Läkarbanken" betydande stöd från Rotary Foundation, men även bidrag från Sida, och från enskilda medlemmar och klubbar. Rotarys Läkarbank som är ett nordiskt projekt i form av stiftelse, startade 1988. Över 500 läkare från Sverige, Norge, Danmark och Finland ingår, och numera även Holland, varav ca 120 stycken skickas ut varje år att arbeta i u-länder. De arbetar främst i Östafrika där läkarbristen är ofattbar med våra mått mätt, en läkare per i bästa fall 25 000 innevånare. (I Sverige har vi ca en läkare per 340 innevånare). Läkarna, som får fri resa och uppehälle men ingen lön, är ute i perioder om minst sex veckor. De flesta läkare arbetar i s.k. stafetter på sjukhusen, vilket innebär att 6-9 läkare avlöser varandra under ett år på samma tjänst. Kostnaden blir endast ungefär en femtedel av motsvarande tjänst i Sverige. På senare tid har det även tillkommit jeepdoktorstafetter. Dessa ersätter läkare på missionsjukhusen när de ordinarie är frånvarande p.g.a semester eller sjukdom.

U-fonden
U-fonden bildades 1968 på initiativ av Carl-Herman Hjortsjö. U-fondens arbete koncentrerar sig på förmedling av utbildning av unga män och kvinnor i uländer. Bidrag utgår till enskilda klubbar som samarbetar med rotaryklubbar i uländer, SIDA och/eller seriösa och väletablerade organsiationer som har förgreningar i det aktuella landet.



Rotarydistriktet 2360

Rotary i Sverige

Rotary International

Rotary Foundation

Läs mer om Rotary och Lerums Rotaryklubb
i broschyren "Rotary".

Mötesplats för svenska medlemmar, klubbar och distrikt är:

Rotarys Webbtjänst

Rubriker där.....:

Finn en klubb;
Finn en vän;

Logga in om du har behörighet så kan Du få mer information om din egen rotaryklubb.

Rotary 100 år 2005-
Anförande av Ulla Alvermalm

När man ska förbereda ett tal om Rotarys 100 år på 10 minuter, så går tankarna till Winston Churchill. Han lär ha sagt: Ska jag tala 20 minuter så behöver jag 3 veckors förberedelse, för en timma behöver jag 1 vecka, men om jag får prata i några timmar, så kan jag komma genast. Och så är det. Så ni förstår att jag har behövt förbereda mig en månad…
Rotary är en fantastisk 100-åring. Paul Harris bildade den allra första klubben i Chicago. Han frågade sig hur vi genom vårt arbete kan tjäna människor, det samhälle vi lever i och världen i övrigt. Idén till en klubb var att utöva vänskap, betona arbetet, delta i ansvaret för samhället och i arbetet för internationell förståelse. Med detta i tankarna samlade han några yrkesmän med gemensamma värderingar och Rotary var fött. Att se till allas bästa, att vara sann och att hjälpa till där man kan var starten på en rörelse, som kom att sprida sig över världen och engagera mängder av människor. 1926 bildades den första klubben i Sverige. Kamratskapet var en av de viktigaste länkarna. Yrket en annan. Men Rotary är inte åldersdiskriminerande, så därför finns en rad f.d. yrkesverksamma med. De har ju fortfarande erfarenhet och kunskap att dela med sig om sina verksamheter. Men föryngring behövs, så vi tar gärna emot yngre medlemmar. Den yngste i vår klubb är faktiskt bara 25 år.
När man ser tillbaks på de hundra åren har många kloka ord fällts. I samband med jubiléet har en del material sammanställts som jag plockat citat från. Paul Harris själv deklarerade på 10-talet som sitt motto: ”Att tämja vänskapens kraft och låta den arbeta för världens bästa.” Människans samhörighet med sin nästa oavsett ras, tro eller politik framhölls. Man sa att bästa motgiftet mot internationell rädsla var internationell förståelse och att det tyvärr var lättare att intressera människor för krig än fred, att prata om fred kräver därför mer mod än att prata om krig.
En annan klok rotaryman – ja det var bara män fram till 1989 – framhöll att ”vänskapen är den grundsten Rotary byggdes på och tolerans är det ämne som håller Rotary samman”.
RI-presidenten Russel Greiner 1913-14 ville gärna ”inrätta en gyllene regel för affärsverksamhet världen över”. Han slog också fast att en framgångsrik människa måste ha följande egenskaper: ärlighet, kompetens, initiativkraft, entusiasm, taktfullhet och uppriktighet.
1916-17 var Arch Klumph RI-president. Han startade den gåvofond som i dag är Rotary Foundation och som möjliggör hjälpinsatser och ungdomsutbyten världen över.
Under 20-talet talade man mycket om god affärssed och vänskapens betydelse. Det underströks även hur viktigt det var med föredrag i klubbarna som stimulerade tanken, vidgade vyerna och fördjupade över-tygelsen.
På 30-talet talades det åter om betydelsen av internationell förståelse. En fransk RI-president Maurice Duperrey sa 1937: ”Det första vi måste göra för att uppnå internationell förståelse är att inse skillnaden mellan fördomar och fakta.”
Under krigstiden uttalade Rotary bl.a. att den medborgare bäst tjänar sitt land som önskar veta sanningen om sina grannar och som längtar efter att ersätta hat mellan nationer med vänskap.
Efterkrigstiden betonade ungdomens betydelse. Vid en RI-kongress sades bl.a. ”Om vi ger våra unga rätt utbildning behöver vi inte vara rädda för jordens framtid.”
På 50-talet kom vårt s.k. 4-frågeprov att bli ett slags budord inom Rotary, När man ska genomföra något ska man fråga sig: Är det sant, är det rättvist mot alla som berörs, skapar det samförstånd och bättre kamratskap, är det värdefullt för alla som berörs.
Under 60-talet fanns mottot: ”Du är Rotary!” Då skulle man inte säga att någon borde göra det eller det utan i stället Vi gör det!
Fortsättning nästa spalt

Forts. från föregående spalt:

Carl P Miller, som var RI-president 1963-64 tyckte att Rotary skulle vara med och anta rymdålderns utmaningar och en annan berättade på en kongress om ett försök som gjorts i Westinghouses lab. I experimentellt syfte hängdes en järnstång på _ ton upp i en kedja och bredvid den hängdes en vinkork i en kraftig tråd. Om och om igen svingades korken mot stången. Efter 10 minuter gick det som en rysning genom stången, efter 12 minuter syntes vibrationer i den och efter 25 minuter började stången svänga. Så kunde även den enskilde rotarianen genom enträget arbete påverka världen. På 70-talet började man bli medveten om att Rotary måste följa med i utvecklingen och funderade på förnyelse av procedurer och program inom rörelsen. På en kongress slogs fast att ungdomen har rätt att ställa uppriktiga frågor och vänta sig att man lyssnar – och jag citerar– när de på fredligt sätt säger vad de tycker är rätt. Samtidigt har vi äldre rätt att säga: Nu har vi lyssnat, vad föreslår du för förändringar och hur vill du fredligt genomföra dem och är du beredd att betala priset. Världs--förståelse och fred var viktigt på 80-talet. På RI-kongressen -82 uttalades att arbetet för världsfred kan ses som ett familjeproblem och att vi måste inse att vi alla på jorden tillhör samma familj. 90-talet framhöll glädjen och kamratskapet som viktiga. Från ett tal i 92 års kongress citeras: ”Jakten efter personlig glädje, tillfredsställelse och lycka är universell och jag är övertygad om att man säkrast når detta mål när man hjälper andra. Några av livets mest givande stunder inträffar när vi hjälper, tjänar och tar hand om andra”.
Den engelske RI-presidenten Bill Huntleys motto var: ”Rotary ska vara allas vän.” Och australiske Glenn Kinross ansåg att Rotarys främsta styrka alltid kommer att vara den enskilde rotarianen. Ingen annan organisation har så kraftfulla mänskliga resurser.
Nu på 2000-talet slår vår nuvarande RI-president Glenn Estess fast att vi nu firar vårt fantastiska förflutna och där kommer även våra framtidsplaner in: ”Organisationens framtid och de nya höjder vi kommer att nå ligger i våra händer”, säger han.
Om jag hade varit klubbens utsände från Se & Hör, kan jag rapportera om några av de mera kända personer som under de 100 åren varit rotarianer. Bland dem finns exempelvis kända politiker som amerikanska presidenterna John F Kennedy och Woodrow Wilson, den tyske utrikesministern Hans-Dietrich Genscher, utrikesminister Bichai Rattakul från Thailand, som blev RI-president med sitt ovanliga motto: Så frön av kärlek.
Andra kända namn är Earl Warren, HD-ordförande i USA, filmregissören Cecil B De Mille, fransmannen och alkoholproducenten Max Cointreau, grundaren av den kända Mayokliniken, dr Charles Mayo, Guglielmo Marconi från Italien, radions uppfinnare och nobelpristagare i fysik 1909, astronauten Gordon Cooper, prins Axel av Danmark, författaren och 1929 års nobelpristagare Thomas Mann från Tyskland.
Många kända från musikens värld har varit medlemmar, exempelvis Finlands Jean Sibelius, Luciano Pavarotti från Italien, amerikanen Sigmund Romberg och Frans Lehar från Österrike.
Vi har ingen lista på svenska kändisar, men några har jag snokat upp. Bengt Feldreich, skådespelaren Gösta Krantz, förre politikern Ingemar Mundebo, operasångerskan Suzanne Brenning och ambassadören och författaren Jan Mårtensson. Och vår populäre monark Carl Gustaf är vår högste beskyddare. Under de 100 åren har vi haft två nordiska RI-presidenter: Ernst Bretiholtz från Kalmar 71-72 och Rolf Klarich från Helsingfors 80-81. Och nästa års RI-president är Carl-Wilhelm Stenhammar från Hindås. Då kan man också på nära håll vara med om en RI-kongress när den hålls i Malmö-Köpenhamn.
För att inte alla dessa fakta ska bli för betungande avslutar jag med lite mer om Churchill, som inte brukade spotta i glaset: På en högtidlig middag hade han lady Ashley till bordet. Han drack en hel del och till slut fann sig damen föranlåten att kommentera: Usch vad ni är full! Winston tittade stint på henne och sa: Usch vad ni är ful! Men i morgon när jag vaknar är jag nykter och ni är fortfarande lika ful… Ett annat aktuellt citat från Winston är: Alkohol har trots många försök aldrig botat någon förkylning – men det har heller aldrig någon läkare…

Ulla Alvermalm