Historik 1936-2004
av Arvid Ödman
De första åren
Den 28 november 1936 hölls ett konstituerande sammanträde och en interimstyrelse tillsattes. Initiativtagare till F.F.G. var bl.a. fotografen Ann-Marie Gripman, reklamchef Esse Andersson, Wezätafotografen Sixten Sandell m.fl. Vid sammankomsten den 28 november 1936 höll professor Helmer Bäckström ett utomordentligt intressant föredrag över ämnet "från silverplåt till celluloidremsa".
Under 1937 framträdde alltmer den kände läraren, skribenten och fotografen
Gösta Skoglund som en aktiv medlem och föreläsare. Under senare delen av
1930-talet noterades medlemsantalet till i genomsnitt 150 personer.
Bildskapandet hade framgångar där bl.a. Artur Nilsson, Em. Bange, Werner
Almroth, Esse Andersson och Thure Christiansson syntes i prislistorna.
1940-talet
1940-talet blev en verklig framryckning för F.F.G. inom den svenska fotografin. Till att börja med tog F.F.G. 1942 en dubbelseger i Riksfototävlingen. Under följande år arbetades det hårt inom F.F.G. för att hålla positionerna. 1945 togs fjärde segern i rad i Riksfototävlingens färgklass. I slutet av 1945 och början av 1946 kom frågan om medlemskap i nybildade Riksförbundet Svensk Fotografi, R.S.F., upp på dagordningen. Efter en av de livligaste diskussionerna i F.F.G:s historia beslöts att tills vidare avvakta. 10-års jubileét 1946 i november firades med en imponerande utställning på Röhsska konstslöjdmuseét, uppdelat på tre avdelningar; jubileumsutsällningen, ryska bilder och medlemmarnas "separatutställning". Prisutdelning och festmiddag på Lorensbergs restaurant. Telegram från Lennart Bernadotte, Helmer och Olga Bäckström m.fl. F.F.G. bestämde sig 1947 för att bli medlem i R.S.F. och redan 1948 stog F.F.G. som värd för Riksfotostämman och arrangerade årets Riksfotoutställning. K-E Wennstam, medlem i F.F.G. sedan 1944, tog som föreningens ordförande emot Sveriges fotoklubbister. 1951 valdes K-E Wennstam också till förbundsordförande för R.S.F. Medlemsantalet noterades under denna tid till uppemot 200 för att 1954 vara precis 250 st.
1950-talet
Under 1950:talets början etablerades ett intressant samarbete med Göteborgs konstmuseum där museichefen öppnade museet för svensk fotografi. Den 10 april 1953 var det vernissage för fotoutställningen i Göteborgs Konstmuseum. K-E Wennstam/F.F.G. gjorde här en uppskattad insats. 1959, 11 år sedan 1948 års riksfotostämma i Göteborg, var det åter dags för F.F.G. att vara värdar för Riksfotostämman 1959 med Riksfotoutställning. Tor Alm, aktuell ordförande i F.F.G. svarade som arrangör för välordnade Rifodagar i Göteborg.
Samma år bildades i F.F.G. bildgrupper, fyra stycken, vars uppgift det var och är att i små kretsar studera förutsättningarna för större förståelse för bilder och att därigenom skapa bättre fotografisk bild. Bildgrupp ETT var den första av de fyra bildgrupperna och är fortfarande i full verksamhet. Härom längre fram i historiken.
1960-talet
Under 1960:talet ökade F.F.G. numerärt till drygt 300 medlemmar, faktiskt det största fotosällskapet i landet. Röhsska konstslöjdsmuseet var tidigare F.F.G:s stamlokal. Då medlemsantalet ökade blev det Ingenjörernas hus (numera läkarsällskapets hus), som fick nöjet att under ett antal år svara för F.F.G:s sammankomster som bl.a. kännetecknades av högt kvalificerade föreläsningar med efterföljande gemytlig samvaro.
Åldersfördelningen i F.F.G. hade en jämn struktur med förhållandevis många unga medlemmar som styrelse och äldre medlemmar ägnades särskild omsorg. 1966 genomförde F.F.G. fototävlingen "Det Göteborg som försvinner", som blev en lyckad satsning med en talrikt besökt utställning. Utställningsbilderna överlämnades till Historiska museet. 1968 var F.F.G. aktuell igen med utställningen "Livet en dag i Stor Göteborg". Ett väl avvägt bildmaterial som kompletterade Historiska museets tidigare mottagna bildkollektion "Det Göteborg som försvinner". 1969 deltog F.F.G. framgångsrikt i GAKO:s stora kampanj "Ett trivsamt Göteborg".
1970-1987
1970:talet präglades av en allmän nedgång för allt föreningsliv också för F.F.G. Även RSF hamnade i svårigheter, organisatoriskt och ekonomiskt. F.F.G. med bildgrupp ETT gjorde en i högsta grad prisvärd räddningsaktion för förbundet. 1978 samarbetade Bildgrupp ETT och Historiska museet om tre fotoutställningar i museets lokaler på Norra Hamngatan med bl.a. en om Slottsberget, ett ställningstagande för bevarandet av en unik boendemiljö. 1979 tog Fotohuset emot en utställnig om Bildgrupp ETT:s 20:åriga fotograferande. Fem år senare, 1984, firades 25:års jubileet med ytterligare en utställning i Fotohuset av Bildgrupp ETT. 1980:talets fotografiska ambitioner inom F.F.G. var naturligt nog att öka medlemsantalet , samt att utöka och anpassa verksamheten med tonvikt på ungdomen i föreningen.
Göteborg har ett alldeles förträffligt Fotohus, centralt beläget och som i sitt galleri redovisar högintressanta bildutställningar. Arbete med och inom Fotohuset sker i stor utsträckning ideellt med bl.a. medlemmar från F.F.G.
1987-1995
Under senare delen av 1980-talet och början av 90-talet samarbetade föreningen i stor utsträckning med andra fotosällskap inom SGF, Samarbetsgruppen Göteborgsregionens fotoklubbar, allt för fotografins och klubbgemenskapens bästa.
Efter det att föreningen fick lämna "labbet" i Johnsonhuset stod FFG utan fungerande labb. Arvid Ödman tog resolut tag i det hela och lyckades med stor möda få fram det labb som föreningen, tillsammans med många andra, idag har stor glädje av på Fotohuset. Arvid Ödman stod även bakom labbet i Johnsonhuset.
Under denna tid hade FFG ett rikt utbyte med kompetenta föreläsare och fotografer t.ex. John Webb, Svante Lysén, Jan Appelgran, Robert Hammar och vår egen medlem Ulf Sjöstedt. En resurs var också Fotohögskolan med sina föreläsare och pedagoger. José Manjon är en bland flera som lärt oss mer om modern fototeknik.
I tävlingsammanhang och med deltagande i fotosalonger har FFG:s medlemmar hävdat sig ganska väl genom åren med tanke på att endast ett fåtal medlemmar ägnat sig åt detta. FDO Tony Dalerstedt samordnade dessa engagemang mycket väl.
Föreningens ekonomi var under 1991-92 något ansträngd--och inte blev det bättre av att FFG:s medlemmar från Hasselblads kamerafabrik kollektivt lämnade FFG, 21 st.
FFG och Fotohuset samarbetade med gott resultat och och som PR har FFG/Fotohuset varit synliga i Fotomässorna i Göteborg 1991, 1993 och 1995.
1995-2004
Under åren 1994-95 börjar det gå trögt för föreningen. Ingen vill, ingen kan och ingen har tid. Den 22:a februari 1996 blev emellertid en förhoppningens dag. En ny styrelse åtog sig den svåra uppgiften att på bästa sätt föra FFG:s anda och ambitioner vidare. Den nya styrelsen var Lisbeth di Felice, Mats Hansson och Johan Bengtsson, Johan som ordförande. Med sin nya styrelse och med glada tillrop från "de gamle" i föreningen lyckades FFG organisera ett normalt fotoklubbsliv igen med goda aktiviteter i mörkrum, teknikkvällar och intressanta föreläsare, bl.a Jens S. Jensen och Hasse Persson. Framtiden ser nu åter ljus ut för FFG!
Kommentera gärna artikeln:
| |